Folk och rövare i
Kamomilla stad

av Thorbjörn Egnér i översättning av Hans Strååt
Lätt bearbetning: Riddo Ridberg, Skini Lindgård
Sångtexter: Thorbjörn Egner, Skini Lindgård
Musik: Thorbjörn Egner, Robin Pahlman

Premiär på Hembygdsmuséet 26.6.2008

dsc_4049

Pressklipp

”Underhållande Folk och rövare. Alla de 30 medverkande på scenen verkade stortrivas med sina uppgifter och det var inte svårt för publiken att hänga med i svängarna. … Samuel Karlsson som Kasper, Piotr Pachucki som Jesper och Linus Lassus som Jonatan vara alla övertygande och speciellt Lassus roade som Jonatan. Till de bärande rollerna hörde Anna Francks tant Sofia och hon var så perfekt i rollen som man kunde bli. Mycket gedigen insats också av Yngve Sjöblom som gamle Tobias. Men som sagt, alla gjorde väl ifrån sig och skulle vara värda beröm.” PK/G. Storfors, 3.7.08

”Det är ändå en rätt traditionell version som stampats fram för roande kvällar på Museibacken, börjande med scenografen Peter Ahlqvists pittoreska småstadsmiljö, där det enda rörliga elementet är polishuset som viks ut till rövarnas bostad. Fungerar bra. … Anna Franck gör som tant Sofia en av kvällens bästa prestationer, spelar med både pondus och känsla. … Invånarna i Kamomilla stad är som sagt hårt stiliserade och ger inte särskilt mycket utrymme för nyanser och personliga tolkningar. I stället präglas de av den chosefria spelglädje som man lärt sig förvänta sig av Teaterboulaget och det hela rullar på glättigt och störningsfritt. Den stora ensemblen innebär också goda möjligheter till effektfulla masscener, vilket Ridberg tacksamt utnyttjar, och rejäl pondus i de sånger där alla ställer upp. Det är många sånger och ännu mer musik. Robin Pahlman har skrivit också s.k. ”mellanmusik”, lite countryaktiga gitarr- och banjoklanger som på filmmanér får rulla på i bakgrunden och ytterligare öka trivseln. För just trivsamheten är den trumf som Pargasgänget slår i bordet. Också denna gång. För trots att man jobbar hårt, målmedvetet och strängt taget professionellt, lyckas Ridberg & Co hålla lekfullheten och spelglädjen levande och bärkraftig.” ÅU/B. Rönnholm, 28.6.08

”Uppsluppet och familiärt i Kamomilla stad. För fyllighetens skull finns också ett lite mer vidlyftigt djurliv på scenen. Regissören Riddo Ridberg gör entre´ som åsna och Fia Isaksson, teaterveteran även hon, har en roll som dansande kamel med helt outgrundlig blick. … Samuel Karlsson, Piotr Pachucki och Linus Lassus är en sammansvetsad trio. De har också var för sig, och tillsammans i Pargasrevyer och sommarteatrar, tränat upp ett sinne för komisk tajming som får blomma ut här. Men det är slapstick med precision och behärskning, för staden heter Kamomilla, och där ska alla få plats. Det är Egners budskap, och sådant är också regikonceptet. … Lejonet som bor hos dem (rövarna) är ulligt och gulligt, och väldigt spänstigt i Frida Lassus kropp.” HBL/A-CSnickars, 28.6.08

NÅGRA PUBLIKRÖSTER:
”Pidin näytelmästä erittäin paljon. Totta puhuen inhoan yleensä lastennäytelmiä, ja onnistuitte hienosti välttämään ne tietyt kliseet, joita lastennäytelmiin aina sullotaan … Toisin sanoen juoni ja koko kokonaisuus pysyi teillä koossa ja napakkana eikä väljähtänyt selittelyihin, ja näytelmä oli erittäin hauska mutta pelkästä hassuttelusta ei tullut pääasia vaan näytelmä eteni silti. Kolmen iloisen rosvon ensimmäisiin kohtauksiin olitte saaneet myös syvällisyyttä ja jopa surullisuutta, joka puuttuu kirjoista. … Lavastus oli hauska ja toimiva, täyteläinen. Se ei koostunut irrallisista paloista vaan oli mietitty, yhtenäinen, värikylläinen kokonaisuus. Kiitos erinomaisesta lastennäytelmästä!”

”Gubben i tornet var fiffig. Hela teatern var bra men slutet var bäst när Kasper och de andra blev vanliga mänskor. Röken var tuff. Jag sku ha velat se in i alla hus. Vem var det som pratade fågelns röst? Gick dom i spårvagnen? Bagarn gav pepparkakor åt Jonatan fast han blev fast. Det var bra teater.” (Pojke 7 år).


Produktion

 

Regi och produktion –
Riddo Ridberg

Scenografi –
Peter Ahlqvist

Dräktdesign och sömnad –
Maria Lundén

Mask/frisyrdesign –
Sabina Segerström

Maskering –
Sabina Segerström, gruppen

Musikarrangemang –
Robin Pahlman

Koreografi –
Tio Bäckblom

Konstruktionsplanering –
Kimmo Lindholm

Scenografitillverkning –
Kimmo Lindholm, John Lassus,
Leif Westerlund, Janne Lindgård,
Carina Hagman, Carola Rantala-Lindholm, Riddo Ridberg, m.fl.

Ljudteknik –
Janne Lindgård

Rekvisita –
Maria Lunden, gruppen

Backstage-ansvarig –
Camilla Ruokolahti

Repetitionsinhoppare –
Jessica Lehtinen,
Alexandra Andersson

Grafisk layout –
Sam Sihvonen

Foton –
Bobo Lunden


På scen

överkonstapel Bastian –
Svante Karlsson

fru Bastian –
Carola Rantala-Lindholm

gamle Tobias –
Yngve Sjöblom

tant Sofia –
Anna Franck

Kamilla –
Alexandra Andersson

Gunilla –
Camilla Ruokolahti

Pernilla –
Jessica Lehtinen

Korvmakarn –
Skini Lindgård

Bagarn –
Leif Westerlund

handlare Berg –
Stefan Lind

bonden Silius –
Marcus Nordvall

den envisa åsnan –
Riddo Ridberg

barberare Simonsson –
Curre Ruokolahti

Tommy –
Simon Karlsson

spårvagnsförare Enoksson –
Lena Nordström

rövaren Kasper –
Samuel Karlsson

rövaren Jesper –
Piotr Pachucki

rövaren Jonatan/trumslagaren –
Linus Lassus

lejonet –
Frida Lassus

den dansande kamelen –
Fia Isaksson

sotaren –
Ida Ridberg

mamman med barnvagn –
Sabina Segerström

invånare/papegojans röst/flöjtist –
Mecki Ruokolahti

barn i byn –
Ida Wahtera
Emma Lindgård,
Veronica LindholmAmanda Wiik,
Oliwer BäcklundVictor Korpela

musiker (gitarr och banjo) –
Robin Pahlman